På Uppstuds

Oberoende & Frihet

Twitter är ett demokrativerktyg

Som användare av den sociala webben sedan 1995-96 har jag sett potentialen att sociala medier kan utgöra det verktyg som kan vitalisera den demokratiska processen. Eftersom samtalet är den mest demokratiska formen av kommunikation och eftersom invändningen är demokratins förutsättning är just den sociala webben vår tids motsvarighet till Folkets Hus. Av det som finns på den sociala webben ur demokratihänseende just nu tror jag Twitter är det främsta verktyget. Det är betydligt mer demokratiskt än Facebook eller bloggar exempelvis, i det att den sätter väldigt små hinder för kommunikation.

På många sätt anknyter Twitter till den tidiga traditionen av kommunikation över webben. Diskussionsgrupper, chatt och forum var det som först växte fram och där fick alla vara en exakt lika ljudlig röst i diskussionen. Jämlikheten i diskussionsforumet är på alla sätt total. Vars och ens röst värderas efter vad den säger, inte efter vem den är i den sociala hierarkin. Den som säger något dumt får på nöten, oavsett vilken social status personen har. Likaså får den som säger något bra, uppskattning och medhåll oavsett var i den sociala samhällsskalan personen befinner sig. På den sociala webben är vi alla jämlikar.

Det är givetvis en sanning med viss modifikation. På webben finns också en social statusstege men den bygger på kredd i den sociala mediesfären. Om någon med hög status säger något dumt får hen inte omedelbart på nöten utan hen tillfrågas lite mer försiktigt om vad hen egentligen menar. Om någon med låg status säger samma sak är tonen genast mer hård. Men det finns ändå inte den snabba form av totala avfärdanden som man kan se utanför webben.

I dagarna har en lustig liten historia cirkulerat i medier och på webben. Den handlar om hur en privatperson  fått SMS från bland andra Håkan Juholt eftersom många trodde att hans nya telefonnummer var Carin Jämtins nummer. I den kommunikationen bekymrar sig Juholt över att S-bloggaren och debattören Jonas Morian fått uppmärksamhet i Expressen med sitt krav på Juholts avgång. Den åsikten från Juholt avslöjar en tydlig brist. Han har inte den insikt i hur den sociala webben fungerar, som man faktiskt kan kräva av framtidens politiker.

Ett annat exempel, det som gjorde att jag fick inspiration till den här texten, handlar om poeten Bob Hansson. Han skrev en tweet som handlade om hans självhat. Eftersom jag läst hans bok ”Gunnar” och tagit den till mig väldigt starkt skrev jag till honom om mitt självhat och min uppskattning av hans bok. Med detta vill jag säga att jag aldrig skulle gå fram till Bob Hansson på gatan och prata med honom, men på Twitter är avståndet till alla medverkande kort. Många liknande exempel förekommer på Twitter varje dag. De som medverkar där förväntas svara på relevanta frågor och de som inte gör det bemöts faktiskt med skarpa ifrågasättanden.

 

Läs även andra bloggares åsikter om

Vem är Erik Laakso

Politik- och samhällsbloggare sedan 2005. Alltid med en uppstudsig åsikt på lager. Inte alltid genomtänkt men i alla lägen nyfiken och öppen för debatt och samtal.

flattr this!

2 Comments

Trackbacks

  1. Dagens länkar 2012-05-23 « claesleo
  2. Demokrati 2.0: Politik och religion och det därmed att ”välja sida”… « Sverige är inte världens navel!